OBM
– ORGANIZATIONAL BEHAVIOR MANAGEMENT
Utbildning i Organizational Behavior management
Öppen OBM-utbildning i samarbete med HejEngagemang:
12-13 oktober 2023 (var fullbokad)
25-26 januari 2024 (var fullbokad)
22-23 augusti 2024 (bokningen öppnar snart)
Jag är väldigt glad över att i samarbete med HejEngagemang kunna erbjuda en öppen utbildning i OBM (Organizational Behavior Management). Vi genomförde vår första gemensamma OBM-utbildning i oktober 2023. Ambitionen var att skapa en grundutbildning i OBM som är lärorik, praktiskt användbar och rolig. Med hög grad av interaktion och på en lagom teoretisk nivå. Med ett litet gäng deltagare för att ge plats att diskutera och pröva tankegångar på egna exempel. Det blev succé. Några av deltagarnas kommentarer kan du läsa här. Om OBM-utbildningen kan du läsa mer här!
Varför OBM?
Att förstå anställdas beteenden som påverkade av det organisatoriska sammanhanget – istället för enbart kommande inifrån individens personlighet eller värderingar – är typiskt för OBM. Och det finns starka skäl för detta synsätt: över 100 år av forskning inom inlärningspsykologi förklarar varför vi gör som vi gör. OBM utgår från denna forskning.
Vissa av våra beteenden förstärks i en organisation, medan andra försvagas. Om du vill veta vilka beteenden som förstärks i just din organisation, kan du helt enkelt observera vad du och andra gör. Om du vill förstå varför, och lära dig verktyg för att förändra ditt eget eller andras beteende, är en kurs i OBM något för dig.
Vår förmåga att lära oss vad som fungerar bra i ett visst sammanhang har beskrivits i ett antal inlärningspsykologiska principer. OBM ger verktygen till att använda dessa principer till att på ett medvetet sätt forma det organisatoriska sammanhanget, så att de beteenden som leder till goda resultat är förstärkande även för de anställda att välja.
“Vi i Oxy Group vill rekommendera Caroline för hennes otroligt kompetenta, proffsiga, lyhörda, skräddarsydda och därtill roliga utbildning i OBM, Organisational Behaviour Management för vår grupp av konsulter.
Carolines förmåga att vara relevant specifikt för oss, engagerande och konkret gjorde utbildningen både väldigt inspirerande men också direkt tillämpbar i vår arbetsvardag. Vi lärde oss massor, vi hade roligt och vi är rustade med de verktyg vi behöver, Caroline får våra varmaste rekommendationer!”
OBM – det röda pillret
Att lära mig om OBM är det närmaste jag har kommit den berömda Matrix-scenen när Keanu Reeves får välja mellan ett rött och ett blått piller – rött för att se verkligheten såsom den verkligen är, blått för att stanna kvar i sin nuvarande världsbild. För mig var kursen i OBM 2007 det röda pillret, som för alltid kom att förändra hur jag ser på mänskliga beteenden.
Varför gör vi människor som vi gör?
OBM blev det röda Matrix-pillret som fick mig att förstå det på ett nytt sätt.
Jag har genomfört OBM-utbildningar sedan 2019, både som underkonsult och i egen regi. Utbildningens omfattning brukar vara mellan 2-3 heldagar. Kontakta mig gärna för ett förutsättningslöst samtal om hur en företagsintern OBM-utbildning för din organisation skulle kunna se ut.
Lite oklart vad OBM egentligen är? Lust till mer än en hisspitch? Läs nedan!
Varför ska man utbilda sig inom OBM?
OBM är tryggt förankrad i forskning
OBM bygger på samma inlärningspsykologiska principer som kognitiv beteendeterapi. Forskningen bakom dessa principer har över 100 år på nacken.
En framgångsfaktor vid organisationsförändring
Många studier visar att försök till att införa förändringar i en organisation ofta rinner ut i sanden. Ett gemensamt tema är att dessa försök inte tar hänsyn till kunskap om mänskligt beteende. Med förmågan att identifiera centrala beteenden och kunskap om sammanhangets betydelse för varför vi gör som vi gör, ökar förmågan att lyckas med organisationsförändringar.
OBM tillför ett unikt perspektiv
OBM bidrar med ett unikt mikroperspektiv på organisationsförändring. OBM ersätter inte andra modeller om organisationsförändring, utan har sin speciella styrka i att fokusera på förändringens minsta beståndsdel: våra beteenden och hur man kan förstå varför vi väljer att göra det vi gör om dagarna i vår organisation. Genom att förstå det mikroperspektivet får man nycklar till att påverka beteenden inom organisationen – därav namnet: Organizational Behavior Management.
Vad är OBM?
Beteendeanalys i OBM
Kärnan i OBM är beteendeanalysen, som ger en förståelse för varför vi gör som vi gör. Vi beter oss inte slumpmässigt om dagarna, utan såhär går det till:
A) något triggar ditt beteende,
B) du beter dig, och
C) något händer när du beter dig: det känns bra eller dåligt, eller det blir ett bra eller dåligt resultat (förenklat). Detta påverkar ditt framtida beteende. Kändes/blev det bra ökar sannolikheten för att du vill upprepa beteendet någon annan gång, och vice versa.
Om man har kunskap om hur A) och C) ovan kan användas för att påverka beteenden har man plötsligt oerhört viktiga nycklar till att nå viktiga resultat för organisationen, och för dess medlemmar.
Resultatmål bestämmer fokus
Resultatmål OBM
I OBM bestämmer resultatmålet vilkas beteenden som ska vara i fokus. Alla inom en organisation kan förväntas försöka agera i linje med verksamhetens mål och delmål. I OBM läggs fokus på de beteenden som bedöms som särskilt viktiga för att uppnå ett särskilt mål – det kan vara ett arbetsmiljömål, ett lönsamhetsmål, ett effektivitetsmål – ja vilket mål som helst som anses värdefullt att uppnå. OBM använder forskning om varför vi gör som vi gör för att hitta nycklar till hur man kan öka beteenden som driver ett visst resultat.
Vidare är involvering av dem, vars beteenden behöver ändras för att uppnå målet, oerhört viktig. I OBM ska de som är berörda av en organisationsförändring alltså vara djupt delaktiga i att identifiera viktiga beteenden utifrån det resultatmål som har satts upp, och i att bedöma förutsättningarna för att lyckas bete sig.
Förutsättningar för beteendeförändring
Man kan förenklat säga att för att lyckas göra en beteendeförändring i en organisation, så måste man förtydliga/säkerställa följande:
Vart ska vi? Vilket är målet och varför?
Vilka beteenden leder oss dit? Vilka roller berörs?
Har de i de berörda rollerna kompetens för dessa beteenden?
Givet att kompetens finns, är det möjligt att utföra beteendena eller finns något som hindrar?
Givet att kompetens finns och att det är möjligt, är man motiverad till att förändra beteende? Eller är man mer motiverad att göra enligt det gamla arbetssättet?
Betydelsen av dessa förutsättningar har stöd i forskning. I en studie (Frykman et al., 2014) jämfördes två akutenheter som skulle införa teamarbete – och där ena enheten lyckades med att säkerställa de fem punkterna, till skillnad från den andra enheten. Det blev en enorm skillnad i resultat.
“Carolines kunnande som är en kombination av vetenskapligt baserad kunskap, pedagogisk skicklighet, social kompetens och mod att improvisera och fånga upp deltagarnas behov, skapar en fantastisk inlärningsmiljö där deltagarna utvecklas fria från prestationsångest.”
— Ulrika Eskner Skoger, Utbildningschef på Sveriges Psykologförbund